Rattfylleri — lagar, gränser och påföljder

Gränsen för straffbart rattfylleri

Den juridiska gränsen för rattfylleri är satt vid 0,2 promille alkohol i blodet. Motsvarande gräns vid utandningsprov mäts i utandningsluften. Om en förare uppnår eller överskrider denna nivå gör sig personen skyldig till brott enligt lagen om straff för vissa trafikbrott. Syftet med en låg gräns är att minimera antalet olyckor orsakade av nedsatt reaktionsförmåga och försämrat omdöme. Utöver alkohol gäller ett absolut förbud mot att köra med narkotikaklassade ämnen i blodet, förutsatt att preparatet inte intagits enligt läkares ordination och inte påverkar körförmågan negativt.

• Den nedre gränsen för alkohol i blodet vid framförande av fordon är 0,2 promille.
• För narkotikaklassade ämnen råder nollgräns i blodet om giltigt recept saknas.
• Körförmågan kan bedömas som otillräcklig även vid lägre nivåer om föraren inte kan manövrera fordonet på ett betryggande sätt.

Bedömning av grovt rattfylleri

Ett trafikbrott kan bedömas som grovt rattfylleri under särskilda omständigheter. Detta sker i regel när alkoholkoncentrationen i förarens blod uppgår till minst en promille, eller motsvarande mängd i utandningsluften. Brottet kan även klassas som grovt oberoende av den exakta halten, exempelvis om bilkörningen har inneburit en påtaglig och avsevärd fara för trafiksäkerheten. Om en förare framför fordonet på ett extremt vårdslöst sätt i tät trafik eller orsakar en allvarlig incident ökar sannolikheten markant för att åklagare och domstol rubricerar handlingen som grov.

• Koncentration motsvarande minst en promille leder vanligen till att brottet rubriceras som grovt.
• Omfattande trafikfara eller grov vårdslöshet kan göra brottet grovt oavsett uppmätt alkoholhalt.
• Bedömningen tar hänsyn till fordonets hastighet, väglag och närvaron av andra trafikanter.

Rättsliga straff och påföljder

Straffskalan för rattfylleri av normalgraden sträcker sig från dagsböter upp till fängelse i högst sex månader. Domstolen avgör påföljden baserat på omständigheterna kring körningen, tidigare belastning och den uppmätta alkohol- eller drogkoncentrationen. Vid grovt rattfylleri är straffet fängelse i högst två år. Samhällstjänst och villkorlig dom kan i vissa fall ersätta fängelsestraff, men domstolarna ser mycket allvarligt på påverkade förare och frihetsberövande påföljder är vanligt förekommande.

• Normalgraden av rattfylleri bestraffas med dagsböter eller fängelse i upp till sex månader.
• Grovt brott medför fängelsestraff i upp till två år.
• Påföljden kan kombineras med skyddstillsyn eller behandlingsprogram för missbruk.

Återkallelse av körkort och spärrtid

Utöver den straffrättsliga påföljden fattas administrativa beslut rörande körkortsinnehavet. Vid rattfylleri återkallas körkortet och en spärrtid fastställs. Spärrtiden är den period under vilken ett nytt körkort inte får utfärdas. Längden på spärrtiden varierar beroende på brottets allvar, alkoholhalten och eventuella tidigare förseelser. Om spärrtiden bestäms till mer än ett år krävs att föraren gör om både kunskapsprov och körprov för att få tillbaka behörigheten efter periodens slut. Vissa förare kan ansöka om att få köra med godkänt alkolås under en särskild villkorstid istället för att vara helt utan körkort.

• Körkortet återkallas regelmässigt vid fällande dom eller misstanke om rattfylleri.
• En spärrtid beslutas under vilken föraren inte har rätt att köra motordrivna fordon.
• Om spärrtiden överstiger ett år måste förarprovet genomföras på nytt i sin helhet.
• Villkor om alkolås kan i vissa fall beviljas efter särskild prövning.

Kroppens förbränning och nykterhet

Många förare gör felbedömningar dagen efter alkoholintag. Förbränningen av alkohol sker huvudsakligen i levern och processen går inte att påskynda genom kaffedrickande, fysisk träning, kallt vatten eller bastubad. Sömn gör inte heller att kroppen bryter ner alkoholen fortare. Endast tid gör kroppen ren från alkohol. Försämrad syn, långsammare reaktionsförmåga och sämre koncentration kan sitta i även när promillehalten börjar närma sig noll, vilket gör att trötthet i kombination med efterdyningar av alkohol skapar en farlig förarmiljö.

• Förbränningstakten kan inte påverkas av yttre metoder eller huskurer.
• Kroppen behöver tillräckligt med tid för att återhämta sig och bli fullständigt nykter.
• Trötthet dagen efter förstärker riskerna vid bilkörning även om alkoholhalten sjunkit.

Vanliga missförstånd

• Att man kan påskynda kroppens förbränning av alkohol genom att dricka kaffe, träna eller basta.
• Att man alltid är i lagligt skick att köra bil så länge man sovit några timmar och känner sig pigg dagen efter.

Så tänker du på provet

• Kom ihåg att den exakta nedre straffgränsen för alkohol i trafiken är 0,2 promille.
• Tänk på att även narkotikaklassade läkemedel som försämrar körförmågan kan leda till fällande dom för rattfylleri.

Frågor och svar

Läs vidare

• Allt om B-körkortet
• korkortsteori
• forklaringar
• checklista
• Alla kunskapsserier